Being alone

Fick ställa in mina eftermiddagsplaner idag igen... Som vanligt. Det gäller att vara på standby hela tiden, jobba jour och att sätta sitt eget liv åt sidan- om inte jämnt så väldigt ofta. Här ändras saker och ting på hela tiden. Bara för att det är hugget i sten behöver det inte betyda att det är det som gäller... Hur som helst- Jag & Elton. Det är vi två- vi två mot världen och absolut ingen annan.

Jobbet som ensamstående mamma är tufft. Många gånger ganska ensamt. Jag menar-. det är inte direkt så att det kryllar av arbetskamrater. När klockan slagit 20 och liten fis sover börjar den riktigt ensamma perioden. Dem timmarna på dygnet suger ganska rejält faktiskt. Oftast slutar det med att jag själv ligger i sängen redan halv nio för att sen somna in runt tio. Det blir bäst så...

Det sägs att ensam är stark- inte alltid skulle jag vilja säga. Ensam för mig innebär massa tankar att deala med- något jag hatar. Martyr, självömkan och nervärdering av sitt egna alter ego är oxå sånt som lägger sig väldigt nära till hands då ensamheten kommer till en. Lyckligt lottad som jag är har jag en mamma som alltid finns där- hon lyfter upp, peppar och stöttar. Utan henne vet jag knappt vad jag skulle ta mig till då det är tuffa tider. För tufft är det- i mitt liv 4 av 7 dagar just nu, minst. Men, jag bryter ihop, för att sen bita ihop och göra mig redo för nästa fight. Lugnet varar inte länge, det är något jag lärt mig...

Så till alla er där ute som inte är ensamma- som faktiskt har någon att somna brevid varje kväll, som har någon som lastar av er då ni är trötta eller ger dig den där klappen på ryggen när du som mest behöver den. Ta vara på det, var rädda om varandra och för Guds skull- ta inte varandra för givet....

/C